Idag klev jag upp 20 över 6. Ja, ni läste rätt: 20 över 6. Ifall man känner mig så vet man att det är rätt så ovanligt. Det händer typ aldrig. Någonsin. Men i alla fall. Klockan kvart över 7 så fick vi först skjuts till Mörby centrum där vi tog tunnelbanan till T-centralen. Därifrån åkte vi buss (Jag har förövrigt nog aldrig suttit på en mer fullsatt buss) till ambassaderna. Den Amerikanska var störst. Vi hade bokat en tid klockan 9 på morgonen, vilket det visade sig att alla andra som stod i kön hade gjort också. Inte nog med det, det fanns två köer. En för amerikanska medborgare/de som ville immigrera till USA och en för de som sökte visum, alltså som jag. Vi hamnade rätt långt bak i kön, som var utomhus, och tog oss in efter lite drygt en timme. Inte för att göra saken bättre så började det att regna också. Så, vid 10-tiden ungefär så fick vi, blöta som dränkta katter/hundar/whatever, komma inannför stängslet till ambassaden. Det var samma säkerhetsanordning som det är på en flygplats: De röntgar allt löst som man har med sig och man får gå genom en säkerhetskontroll. Jag klarade mig igenom, dock så fick pappa inte följa med in till själva ambassaden därför att jag är över 16 år gammal och då behövdes han inte. Så han fick gå ut i regnet igen.  I alla fall, när jag kommit in i själva huvudbyggnaden så fanns där ännu en kö som man var tvungen att vänta i. När jag så får komma in, vid halv 11-tiden, så lämnar jag över alla mina papper som jag har med mig till en tant i en lucka. Hon sorterar ut alla papper hon ska ha, sedan ber hon mig att sitta ned och vänta på en stol tills mitt namn blir uppropat i högtalaren. Jag får även veta att jag kan få vänta mellan 10 minuter och 3 timmar. Jag och pappa som hade tänkt hinna shoppa lite innan flyget skulle ta oss hem till Umeå igen (klockan kvart över 4).         (Fast det hann vi göra lite i alla fall, pappa betalar.)

En och en halv timme senare ropas mitt namn så upp och jag får gå till en lucka och prata med en man på engelska. Han ber mig att sjunga den Amerikanska Nationalsången, berätta varför Amerika firar den fjärde Juli och lova att inte vara en terrorist och bomba USA.

Okejdå, riktigt så var det ju inte, men nästan. Hehe.